Tips för köp av kikare och kikarsikten

Skillnaden mellan en bra och dålig kikare eller kikarsikte är halva resultatet. En bra kikare är lika användbar på fotbollsmatchen som i skogen. Men skräp eller inte kan vara svårt att avgöra i butiken.

Vilken förstoring är bäst? Stor förstoring är toppen. Men alla darrar vi lite, lite. Större förstoring än 7 eller 8 gånger är därför inte lämpligt om kikaren skall användas utan stöd. Så vill vi förstås ha en nätt kikare. Helst skall den heller inte väga ”bly”.   Ett val som passar i de flesta sammanhang är en 7 x 40, 7 x 42 eller 7 x 50.

Men om du väljer en med 8 gångers förstoring, så går det oftast också bra. Rätta tidpunkten för att köpa kikare, är på kvällen. En kikare som är bra i dåligt ljus, blir aldrig sämre i bra ljus. En kikare som verkar bra i fullt dagsljus, kan bli en stor besvikelse i skymning.

Vattentät

En allroundkikare behöver inte vara vattentät. Råkar du tappa den i sjön, så gäller det att snabbt få upp den. Skölj den i sötvatten så fort som möjligt och låt den torka i rumstemperatur. Undvik kraftig temperaturväxling efter det ofrivilliga doppet.   Kikare med centrumskruv är svårare att få vattentäta än andra. Centrumskruv underlättar snabb inställning och kan göras med en hand.

I många sammanhang är det en klar fördel med okularinställning. Det innebär att varje tub, okular, skärpeinställs för sig. När inställningen väl är gjord, så är skärpan alltid färdiginställd för alla avstånd längre än cirka 30 meter.

Separata okularinställningar skall du inte välja om kikaren stup i ett skall användas av olika personer, eftersom varje person måste justera skärpan efter sina ögon. Om en justerskruv skall ställa in skärpan för två tuber, så ökar förstås kravet på mekaniken inuti. Någon form av utväxling blir ju nödvändigt.  En bra kikare skall självklart tåla regn.

En kikare kan vara allt från slit-och-släng produkt till ett högklassiskt instrument som fungerar utmärkt i decennier.

Förväxla inte ljusvärde med skymningsvärde

Skymningsvärde

Skymningsvärdet är av stor betydelse men har ingenting med kvalitet att göra. Skymningsvärdet beror enbart på två saker: förstoringsgrad och objektivets diameter.   Du räknar lätt ut skymningsvärdet genom att multiplicera förstoringsgraden med diametern.

Är det en 7 x 42 kikare, så blir det således 7×42 = 294. Drag sedan roten ur summan. Roten ur 294 blir 17,15 (avrundat). Roten är det tal som multiplicerat med sig själv blir den ursprungliga summan. 17,15 x 17,15 skall alltså bli 294.

Ännu intressantare än skymningsvärdet, är ljustransmissionen. En hög ljusgenomföring avslöjar själva  kikaroptikens klass, men det är nog omöjligt att hitta ett fabrikat som uppger ljustransmissionen. Så vi tvingas leva med två  framräknade begrepp i stället.

En kikare kan ha bättre optisk kvalitet än en annan, även om det matematiska skymningsvärdet är lägre.

Ljusvärde

Ljusvärdet kallas ljusstyrka. Det har stor betydelse, men även det är ett matematiskt värde som inte avslöjar kvalitet. Det säger heller inte dugg om huruvida du får ett lätt grådis i kikaren vid lågt infallande ljus, vilket är mycket vanligt i gryning och skymning.

Ljusstyrkan är betydelsefull i förhållande till storleken på dina pupiller. Ditt ögas pupillstorlek är i dagsljus cirka 4 millimeter. Cirka 7 millimeter är den största pupillöppningen, och det får du i mörker.

Är kikarens utgångspupill större än 7 millimeter, så blir det lättare att hålla motivet stilla, även om ögat ljusmängdsmässigt inte kan tillgodogöra sig en större öppning än ca 7 mm. Men öppningen, dvs kikarens ljusstyrka, säger inte vilken ljusöverföring som i verkligheten sker till dina ögon.

Det är lätt att lura sig själv vid köp av kikare och kikarsikten, så ta det lugnt och tänk efter.  Att beräkna ljusstyrkan är  väldigt enkelt.

Antag att kikaren är en 7 x 42. Dividera objektivdiametern, dvs 42, med förstoringsgraden som är 7 i detta exempel. Det ger 42:7 = 6. Utgångspupillen på kikaren är alltså 6. Ljusstyrkan räknar du nu ut genom att utgångspupillen, dvs 6, multipliceras med samma tal, dvs 6. Simsalabim, du har räknat ut ljusstyrkan till 36.

Lite snofsigare uttryckt: Ljusstyrkan erhålles genom att beräkna kvadraten på utgångspupillen. I det här exemplet är således ljusstyrkan 36 (6×6).

Vi tar ett exempel med en 8 x 30 kikare. Förstoringen är alltså 8 gånger. Objektivets diameter är 30 millimeter. Du vill veta ljusstyrkan. Först räknar du ut utgångspupillens storlek genom att dividera 30 med 8. Svaret blir 3,75. Kvadraten på 3,75, dvs 3,75 x 3,75 blir 14,06.

En 8×30 kikare ger inte bästa bildåtergivningen för bruk i gryning och skymning, eftersom dina ögonpupiller då öppnar sig till cirka 5-6 millimeter. Utgångspupillen på 8×30 kikaren är ju bara knappt 4 (3,75) mm. Med andra ord, dina ögon kan ta emot mer ljus än vad 8×30 kikaren förmår släppa igenom.

Tumregel: Ljusstyrkan ökar med större objektiv och minskar med ökad förstoring.

En liten nätt fickkikare bör därför ha en låg förstoringsgrad på kanske 3 x för att vara till någon större glädje vid dåliga ljusförhållanden.

Klassens betydelse

Om du tittar i en exklusiv kikare på investeringsnivå och jämför med en lågprisvariant inne i butiken, så märker du knappast någon större skillnad i fullt dagsljus. Linser och prismor måste vara antireflexbehandlade för att ge bra ljusöverföring, ljustransmission, på fackspråk.

Ljustransmissionen är inget matematiskt värde, utan ett direkt resultat av klassen på produkten. NU är vi inne på kvalitetsavdelningen. Att antireflexbehandla glasytor med t ex magnesiumfluorit, är en  process som kostar något. En kikare som blir gråaktig i siktfältet vid snett infallande ljus har en låg ljustransmission. Slutsatsen blir att anti-reflexbehandlingen inte har absolut toppkvalitet, eller att bara en del av glasytorna är antireflexbehandlade.

Rent allmänt är en verkligt billig kikare av betydligt lägre klass än en dyrbar på investeringsnivå. Vilket inte betyder att den dyra är värd alla sina pengar. Själva märket kostar också sina slantar.

Dyrt eller billigt

Mekaniken med centrumskruv är känslig för slag och stötar. Rubbas linserna så kanske du ser dubbelt, vilket kräver service. Men det kan även drabba en dyr kikare. Generellt gäller att kikare med separata okularinställningar tål större mekaniska påfrestningar.

Tål den att tappas? Frågan tillhör den vanligaste vid kikarköpet. Och är givetvis omöjlig att svara på. Rent intuitivt ligger det nära till hands att tro att en kikare för 17 000 tål hårdare tag än en för 2 500 kronor.

Den extrema garantitiden, 30 eller 40 år som ibland utlovas, saknar praktisk betydelse. Har inte ett material- eller tillverkningsfel visat sig inom 5-10 år, så lär det inte visa sig alls. Och några andra fel omfattas inte av garantin, eller konsumentköplagen, som numera reglerar säljarens ansvar de första två åren. Om du köpt produkten som privatperson, vill säga.

Kikare i form av ett högklassiskt optiskt instrument som tål både regn och hårda stötar, hittar du inte i varuhusens fyndlådor. Varningsflagga skall hissas för ojämnheter i kvalitet bland billigare kikare av samma märke. Detta beror på att en del kikarmärken bara är varunamn som inte har ett dugg med själva fabrikerna att göra.

Två kikare med samma namn kan alltså vara tillverkade av helt olika fabriker i olika länder. En av kikarna kan ha en hyggligt god optik i förållande till priset, även om den andra, med samma namn, är mindre bra.

Det går inte att begära samma sak av kikare i låg- eller mellanprisklassen, som av kikare som kostar 5-10 gånger så mycket. Mekanik, inkapsling, gummiklädselkvalitet, ljustransmission och briljans är överlägsna på investeringarna. Och illa vore det väl annars.

Akta kikaren 

Behandla kikaren som ett instrument. Putsar du objektivet med byxbenet, så är det som att använda sandpapper. Du drar runt små fina smutspartiklar på glasytan. Använd putsdukar som ligger inneslutna i en förpackning. Och byt putsduk då och då.  Använd inte starka lösningsmedel, alkohol, eter eller bensin.

Ljummet vatten och en fin engångsputsduk av mjukt papper eller använd den nya typen som slagit igenom. Lite, lite diskmedel, väl utspätt, som absolut inte innehåller ammoniak, är också riskfritt. Det gäller att inte lösa upp fogmedlet som håller kikaren tät.

Ställ inte kikaren på elementet! En fuktig eller kall kikare skall som alltid annars förvaras i rumstemperatur. Låt en blöt kikare torka långsamt. Kondensfukt på insidan av kikaren – eller kikarsiktet- skall inte förekomma så att det kan synas i den. Drabbas du av det, så är den otät.

Gasfyllning

En bra kikare skall vara fylld med absolut ren och torr luft. Marknadsföringsargumentet om Nitrogengasfyllda kikare är inget att bry sig om. Nitrogen är ett annat ord för kväve, vilket vår inandningsluft är fylld av till cirka 79 procent. Resten, dvs syre, skulle lika bra kunna kallas för Oxygen.

Kikare som är fyllda med gasblandningen 79 procent Nitrogen och 21 procent Oxygen, är således fyllda med helt vanlig luft.

Och den skall vara torr och ren, det är det viktiga. För att lättare göra kikare och kikarsikten absolut täta, skapar en del tillverkare övertryck inne i kikaren. Då pressas packningarna och tätar bättre. Kvävgas utvidgas i värme, så inne i ett kallt rum kan kikarna lätt fyllas med kväve som ”rinner” ned i tuberna. När kikaren kommer i rumstemperatur utvidgas gasen och pressar på tätningsringarna.

Porro

Den klassiska kikarkonstruktionen kallas porro, efter sin upphovsman, italienaren Ignatius Porro. Med den konstruktionen blir mellanrummet större mellan objektiven. Det ger en bättre tredimensionell bild. Mot detta skall vägas nackdelen med att kikaren blir bredare än kikare av s k takkantskonstruktion.

Takkantskikare har raka prismahus. Dessa kikare blir smalare men längre än porrokikarna. Takkantskikare anses tåla mindre hårda törnar än porrokikarna.

För kikarsikten gäller det mesta som för kikarna, men dessutom blir mekaniken viktig att bedöma. Kikarsiktet ska tåla kraftiga rekyler och hårda smällar mot tuben, som oftast är av aluminium. Justerskruvarna ska arbeta med jämn precision och hårnålskorset får naturligtvis inte lossna eller ändra läge.

Tuffa tag

Ett kikarsikte är värdelöst om det mekaniskt säckar ihop under jakten, oavsett om optiken är världens bästa.  Självklart kostar kvalitet betydligt mera att tillverka än produkter med stora toleranser, sämre och kanske tunnare material som har fått en snabbare ihopsättning med en sporadisk tillverkningskontroll.

Ett kikarsikte för åtskilliga tusen kronor berättigar till krav och dessa blir också uppfyllda. Med följsamhet när du använder justerskruvarna, bättre ljusgenomsläpp och skottfasthet år efter år.

Att betala 8 000 eller mera för ett lätt begagnat kikarsikte till ett begagnat köp av t ex en gammal 9,3 x 57 för 1 800 kronor är inte fel. Men att göra tvärtom är att tigga om problem.

Toppklass på kikarsikte och vapen såväl som på fästen och ringar.

När den gamla studsaren skrotas är det bara att flytta över kikarsiktet till nyförvärvet. Snåla inte på viktiga detaljer.

Se till så att du får riktiga ringar och fästen av kända tillverkare. Köp inte piratmärken till en klass 1:a, även om de kostar mycket mindre. Själv skulle jag aldrig sätta aluminiumfästen och aluringar på en klass 1-studsare.

En del jaktbutiker brukar erbjuda ringar och fästen gratis som en prutrabatt. Tänker man efter, är det väl logiskt att det som är gratis är det billigaste tänkbara. Ofta något krafs av aluminium från Kina.

Text och foto: Lars-Kristian Bergh

Kommentarer


I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
  1. KentA tycker:

    Mycket informativt! Återvänder till denna sida när det blir dags för kikarinköp!

  2. Peter tycker:

    Nitrogen eller inte…

    Kan nog vara så att en tub fylld med 100% nitrogen håller tätare längre än andra tuber. Oxygen har ju en förmåga att dunsta även om om det tar lång tid, slutar den täta då? Ja, det återstår väl att se. Visst marknadsföringsargument på marginalen. 🙂

    Så skall man ha sin tub länge kanske man skall välja en fylld med nitrogen iallafall?

    Men vad gäller priset så håller jag med. Åtminstone delvis. Finns dock en hel del mid-range sikten och kikare att välja på.

    • Staffan tycker:

      Håller inte med dig. Nitrogen, alltså kvävgas minskar i volym när det blir kallt och trycket på O-ringarna släpper. Vad händer då? Hellre då mera Oxygen alltså syre. Men syre är explosivt i kontakt med oljor. Nja, jag lutar mer åt BERghs linje neutral gas. Luft alltså. Torr och ren som Bergh skriver,

      • Peter tycker:

        Du har rätt, men det förutsätter att syret inte dunstar och det enbart blir kvar nitrogen. Då är mängden mindre än den som är från början fylld med nitrogen.
        Antagligen marginell betydelse, bara ett intressant tankeexperiment.

        Tex många däckfirmor har ju numera ren nitrogen som tillval vid montering av däck.

    • Peter tycker:

      Just ja… Tubens tjocklek? Hur mycket har den med ljusgenomsläppet att göra? Oftast har ju kikarsikten 30mm eller 25,6mm (tum)- någon som räknat på betydelsen?

      • Kenneth tycker:

        Vad är du efter Peter? Matematiken stämmer såvitt jag kan se. Är du felfinnare? En sån där som letar fel i tidningsartiklar och triumferat mailar chefsredaktörer? Förklara dig!

        • Peter tycker:

          Jo, matematiken den stämmer alldeles säkert… För mig är artikeln väldigt nyttig, har letat efter ett sikte med bättre skymmningsegenskaper under en tid. Jag var mest intresserad av om någon hade en åsikt om tubens tjocklek, inte att racka ner på Bergh.

  3. Åke Hansson tycker:

    Tackar för det, ska handla nytt sikte till Bettan i år. Mycket lärorikt