Hemliga mikrofoner mot skattefifflare

Regeringen vill att hemliga inbrott och montering av osynliga mikrofoner ska få göras i hemmen utan domstolsbeslut. Misstanke om skattefiffel räcker, tycker regeringen.

Stefan Wahlberg Dagens juridik

Stefan Wahlberg på Dagens Juridik skriver bl a om ett möte där Chefsåklagare Katarina Johansson Welin vid Internationella åklagarkammaren berättade om hur det kan gå till när en åklagare är i behov av ett omedelbart beslut om hemlig avlyssning en fredagskväll:”Man ringer till lagmannen som kanske står och grillar och inte har tid. Om man har tur så får man till slut tag på någon rådman som kan ställa upp. Åklagare och polis packar då in sig i en bil och åker hem till domaren som skriver under. Man är alltså helt i händerna på de kontakter man råkar ha.”

Tvångsmedelsutredningens betänkande, vars remisstid nu gått ut, fick åklagarna att jubla. Utredningen föreslår en lagändring som innebär att åklagare ska få behörighet att fatta beslut om hemliga tvångsmedel – inklusive buggning, alltså hemlig kamera- eller mikrofonövervakning – i avvaktan på att en domstol kan anlitas för att fatta beslut.

Det kommer för övrigt att vara lika lätt att förstå det glädjerus som en dag kommer att spira även inom polisen när detta sluttande plan väl har lett till att beslutanderätten över de hemliga tvångsmedlen har flyttats ned ännu ett snäpp i rättskedjan – till polisnivå. Det skriver Stefan Wahlberg och fortsätter:

”För detta är sannolikt bara en tidsfråga. Exakt så gick det ju till när rättegångsbalkens regler om förundersökningsledning ändrades så att polisen – i ett slag – automatiskt fick beslutanderätt över ett antal öppna tvångsmedel som tidigare hade tillkommit enbart åklagarna.

Ur ett strikt brottsbekämpningsperspektiv så är detta givetvis den rätta vägen att gå – att lägga beslutanderätten så långt ned i rättskedjan som möjligt och gärna utan några begränsningar. Samma positiva effekter för brottsbekämpningen skulle givetvis kunna uppnås om vi flyttade ned även den dömande makten så långt som möjligt i rättskedjan”.

Den här typen av extremt integritetskränkande åtgärder som – märk väl – utgör undantag från både Europakonventionen och regeringsformen (grundlag) prövas i tre led; först av polisen som har det operativa spaningsintresset för ögonen, sedan av åklagaren som har rollen som förundersökningsledare och sist av en domare i tingsrätten.

Stefan Wahlberg skriver vidare i sin ledare: ”Även ett av de andra förslagen från Tvångsmedelsutredningen går i ungefär samma riktning och handlar om att utvidga antalet brott där buggning – alltså hemlig rumsavlyssning – ska vara tillåtet. I praktiken handlar det om att slopa den brottskatalog som idag är knuten till den så kallade straffvärdesventilen i buggningslagen.

Vad innebär då detta? Jo, som det är idag så är grundregeln att buggning endast får användas om det är av synnerlig vikt för utredningen och misstanken avser ett brott som har ett straffminimum på fyra års fängelse – alltså de allra grövsta brotten.

För att kunna komma åt även andra särskilt allvarliga brott så har lagstiftaren beslutat att buggning dessutom får användas när det gäller brott som i och för sig har ett lägre straffminimum än fyra år men där straffvärdet i det specifika fallet kan antas överstiga fyra års fängelse (alltså till exempel grovt koppleri och grovt narkotikabrott).

För att inte denna princip ska löpa amok i polishusets korridorer så har dock lagstiftaren – som det ser ut idag – begränsat dessa brott till att omfatta en handfull brottstyper som räknas upp i en så kallad brottskatalog i lagen.

Denna brottskatalog vill Tvångsmedelsutredningen alltså nu ta bort. I stället vill man att buggning ska få användas generellt för alla brott där man i det specifika fallet kan anta att straffvärdet överstiger fyra års fängelse”.

Redan i december 2005 – alltså innan buggningslagen hade klubbats i Riksdagen – skrev Stefan Wahlberg en krönika där han varnade för den ändamålsglidning som successivt skulle komma att ske om inte buggningslagen hölls i mycket strama tyglar. Han skrev bland annat:

”Så hys inga förhoppningar om hur Hemliga polisens rutinkontroller kommer att se ut i en framtid där buggning och hemliga inbrott har blivit godtycke. Till slut kommer även skattmasen att sitta där med sina hörlurar.”

Nu åtta senare är Stefan Wahlbergs farhåga på väg att förverkligas.

Om Tvångsmedelsutredningens förslag går igenom så är vi där. Plötsligt räcker misstankar (mer eller mindre väl underbyggda) om till exempel grovt skattebrott eller grovt bokföringsbrott (som båda har ett straffmaximum på sex års fängelse) för att hemliga kameror och mikrofoner ska installeras i din bostad eller på jobbet.

Utredningen har varit ute på sedvanlig remissrunda och svaren ska ha kommit in senast igår (31 oktober). Advokatsamfundet har redan genom sin generalsekreterare Anne Ramberg – som satt med som expert i utredningen – avstyrkt både förslaget om intermistisk beslutanderätt för åklagare och att brottskatalogen i buggningslagen tas bort.

Läs mera på http://www.dagensjuridik.se/2012/10/lagforslaget-innebar-konkret-att-staten

Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott SOU 2012:44

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/195995

 

 

Kommentarer


I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
  1. Lennart Axelsson tycker:

    Ingen vågar väl kritisera regeringen för att de har kraftigt ökat den hemliga övervakningen av landets invånare. Eposten övervakas, vilka vi ringer till registreras och lagras, vilka websidor vi besöker registreras och lagras. Och nu då telefon- och kameraövervkaning med hemliga spanare som får göra inbrott i bostäderna och placera spionmikrofoner och kameror små som knapphålshuvud utan domstolsbeslut. Allt detta med FRA-lagar osv har alltså införts av alliansen. Inte av vänstersossar eller kommunister som kallar sig vänsterpartister.

    Jag tror folk gett upp och antalet som avstår från att rösta ökar nog kraftigt i nästa val. Hotet mot demokratin har fått ett ansikte nämligen gruppbilden av alliansregeringen.

  2. Mårtensson tycker:

    Kanske lika bra lägga ned polisen också. Den är ju redan i förfall. Gravt angripen av lättja, dåliga chefer, slapp kultur. Det handlar om att koda brotten så produktivt som möjligt. Fiiin statistik.

  3. Anders Bergstedt tycker:

    Jag tror att kontentan av detta blir att allt kommer att fortsätta som förut. Alla dessa utredningar leder bara till kosmetiska förändringar. Brottsligheten fortsätter som den har gjort och lagvrängarna hjälper till ! Nu sänker HD straffen för grova narkotikabrott för en 59-åring från 9 till 3 år och för en 21-åring från 5 år och till 1 år och 8 månader. De tre kunderna får samhällstjänst ! Det är inte mycket lönt att i fortsättningen lägga krut på telefonavlyssning !

    • Lennart Axelsson tycker:

      Bra Anders att du hittat hit. Den här bloggaren vågar ta ut svängarna och borde få större uppmärksamhet.

      • Anders Bergstedt tycker:

        Då kanske du hittar till http://www.dagensjuridik.se. Rättsväsendet är mitt ämne och Stefan Wahlberg sköter det på ett utmärkt sätt. Senast är det jävsdebatten och där har jag fått kämpa hårt för att få rim och reson i debatten. Det finns alltid personer med skrivklåda som bara går in för att förstöra seriös debatt !

        • Lennart Axelsson tycker:

          Bäste Broder Anders,
          jag tycker inte du ska vara ironisk. Jag har hygglig koll på Dagens juridik men till skillnad från dig så tjänstgör jag fortfarande och har inte lika mycket tid för debatt som du. Det verkar faktiskt som du får näring av att vara med i media. Jag kollar och läser med välbehag Berghs artiklar om våra självgoda tillståndsenheter som är rättstrygghetens effektiva dödgrävare. Jag är ju aktiv idrottsskytt och skjuter både avancerat och annat vilket medför nödvändig men oönskad kontakt med diverse maktpåvar på tillståndsenheterna. Som du nog vet är dessa enheter även parkeringsplatser för en del kolleger som inte är våra föredömen precis.

          Är du ute efter att hugga tänderna i rättsröta föreslår jag att du tittar på myndighetens tillståndshandläggare.